Delårsrapport 1 januari-31 mars 2010

 Den 31 mars uppgick substansvärdet till 123 Kr per aktie, en ökning med 11%
sedan årsskiftet.
 Aktieportföljens värde ökade med 4,4 Mdkr till 58,6 Mdkr, eller med 8% under
första kvartalet. Stockholmsbörsen steg med 8%.
 Totalavkastningen uppgick till 10% för A-aktien och 12% för C-aktien under
första kvartalet jämfört med 9% för avkastningsindex.
 Resultatet under första kvartalet uppgick till 4,1 (-0,8) Mdkr motsvarande
10,50 Kr/aktie (-1,98).

VDs kommentar

Överlag fortsatt god utveckling

Återhämtning med regionala skillnader

Återhämtningen i världsekonomin fortsätter. WTO:s (World Trade Organisations)
senaste världshandelssiffror pekar på den snabbaste återhämtningen någonsin av
världshandeln - upp 8 procent i år efter ett rekordstort fall under 2009 om 12
procent. För att nå nivån för 2008 skulle det krävas en uppgång med 14 procent
under 2010 vilket med den bedömda tillväxttakten skulle ta två år. Det är
emellertid en återhämtning som uppvisar stora regionala skillnader. Det
illustreras framförallt av Asiens mycket starka utveckling mot Europas svaga
återhämtning. Särskilt tydligt är det i Sydeuropa som även uppvisar höga
arbetslöshetssiffror.

Den återhämtning som nu sker i framförallt USA och Europa vilar fortfarande på
en relativt bräcklig grund. Det är i stor utsträckning statliga underskott
tillsammans med onormalt låga korträntor som hjälper till att upprätthålla
efterfrågan och investeringsaktiviteter. En avveckling av denna finanspolitik,
utan att skada återhämtningen, kommer att vara en svår balansgång för
regeringar och riksbanker. En alltför snabb avveckling riskerar att störa
återhämtningen samtidigt som fördröjda åtgärder riskerar att skapa ökad
inflation. Världsekonomin rebalanseras nu i allt snabbare takt där de tre
tidigare helt dominerande ekonomiska områdena, USA, Västeuropa och Japan, nu
minskar i relativ styrka. Det gäller framförallt tillväxtkomponenten - till
förmån för övriga Asien och snabbväxande regioner i övriga världen. Även om det
här kan medföra politiska styrkeförändringar så är det en hälsosam utveckling
som leder till ett minskat beroende av ett fåtal dominerande ekonomier.

Under kvartalet har vi kunnat bevittna den första riktiga testen av EMU eller
Euron. De grundläggande problemen med en valutaunion mellan länder med olika
ekonomiska förutsättningar har blottlagts genom Greklands situation.
Galopperande underskott i statsfinanserna och nergraderad kreditvärdighet har
fått stora följdverkningar. Tyvärr gäller den här situationen i flera
EMU-länder i främst Sydeuropa. Ett bräckligt EMU-samarbete tillsammans med
ytterligare kapitaltäckningskrav i Kontinentaleuropas redan svaga banksystem
kan resultera i en fördröjd eller svag återhämtning i Europa. I förlängningen
kan det leda till att EMU-området tappar i relativ styrka mot de andra stora
ekonomiska blocken. Detta talar för en fortsatt försvagning av Euron gentemot
den svenska kronan och andra valutor. I USA ser recessionen ut att ha nått sitt
slut men landet, liksom EMU-området, står inför stora utmaningar de kommande
åren med betydande statsfinansiella underskott och hög arbetslöshet.

Anpassningsarbete och stärkta marknadspositioner

I likhet med stora delar av industrin i övrigt så har våra innehavsbolag mött
det kraftiga efterfrågebortfall som följde av finanskrisen genom olika former
av åtgärdsprogram. Trots att den senaste 18 månadersperioden till stor del
präglats av finansieringsfrågor och kostnadsanpassning så har ett omfattande
arbete även inriktats mot att stärka befintliga marknadspositioner. Som ägare
lägger vi stor vikt vid att innehavsbolagen kontinuerligt söker stärka sin
relativa konkurrenskraft. Idag är det naturligtvis för tidigt att utvärdera det
arbete som genomförts i närtid men mycket talar för att flera av våra
innehavsbolag stärkt sina marknadspositioner ytterligare under finanskrisen.

Tre bra exempel är Handelsbanken, Ericsson och SCA. Handelsbanken har tack vare
en konsekvent affärsmodell och hög kundnöjdhet stärkt sina positioner
ytterligare. Ericsson har genom förvärv blivit Nordamerikas ledande aktör inom
mobilsystem samtidigt som man etablerat en stark position inom snabbväxande
servicetjänster och genom fortsatta satsningar på FoU ytterligare befäst sitt
ledarskap inom mobil infrastruktur. SCA har med stor framgång anpassat sin
produktportfölj mot områden med högre lönsamhet.

Konvertibellån om 5 Mdkr till gynnsamma villkor

I januari emitterade Industrivärden till goda villkor ett femårigt
konvertibellån om 5 Mdkr. Emissionen som riktades mot europeiska
konvertibelinvesterare övertecknades vilket bland annat är ett uttryck för
Industrivärdens höga kreditvärdighet. Transaktionen möjliggör en gynnsam
finansiering med en framtida möjlighet till en stärkt kapitalbas. Härigenom har
vi ökat vår flexibilitet och handlingsberedskap ytterligare för att kunna
tillvarata intressanta investeringsmöjligheter. Den här typen av riktade
konvertibelemissioner på den specialiserade europeiska konvertibelmarknaden är
en relativt ny finansieringsform i Sverige och därför är det tillfredställande
att Industrivärden kunnat använda sig av en alternativ, kostnadseffektiv
finansieringskälla.

Affärer under kvartalet

Under årets första kvartal har vi utnyttjat tillfällen att köpa aktier till
kurser vid bedömt som intressanta i främst Sandvik och SSAB. Den korta handeln
redovisade ett resultat om 47 Mkr.

God utveckling för Industrivärden

Substansvärdet har under kvartalet ökat med 4,7 Mdkr, en ökning med 11 procent
jämfört med 9 procent för totalavkastningsindex. Totalavkastningen var 10
procent för A-aktien och 12 procent för C-aktien. Den långsiktiga avkastningen
är god och står sig väl mot börsgenomsnittet. Att många investerare insett
detta framgår inte minst av tillströmningen av nya aktieägare. Under de senaste
fem åren har 11.600 nya ägare tillkommit och idag har Industrivärden cirka
50.000 aktieägare.

Oroande utveckling på redovisningsområdet

Det finns fördelar med den utveckling som skett på redovisningsområdet under
senaste 10-20 åren där IFRS vuxit fram som en global redovisningsstandard. IFRS
styrka är att regelverket är principbaserat till skillnad mot US GAAP som är
väsentligt mer omfattande och detaljreglerat. Det stora genombrottet skedde
genom EUs krav på IFRS-redovisning i börsnoterade bolag i medlemsländerna. Nu
står vi inför en omfattande förnyelse av IFRS, mycket drivet av ambitionen att
komma närmare det långsiktiga målet att uppnå en harmonisering med US GAAP.
Processen framstår för många som teknokratisk och utvecklingen skiljer sig på
ett oroväckande sätt från den redovisningstradition som vi är vana vid i Norden
och Kontinentaleuropa.

Det är hög tid för en förnyad utvärdering av målen och utvecklingstakten av
IFRS. Detta kan bara ske i ett samarbete mellan stora företag i Europa.
Industrivärden kommer att ta sin del av ansvaret i denna process.

VD Anders Nyrén