Kommuniké från Industrivärdens bolagsstämma den 21 april 1999

Kommuniké från Industrivärdens bolagsstämma den 21 april 1999


Industrivärdens bolagsstämma hölls på Grand Hotel i Stockholm den 21 april un-
der ledning av styrelsens ordförande Bo Rydin.

* I sitt anförande vid stämman redogjorde VD Clas Reuterskiöld för börsport-
följens utveckling under 1999. Till och med den 19 april steg börsportföljens
värde med 12 procent, medan generalindex steg med 11 procent.

* Industrivärdenaktien hade till och med den 19 april stigit med 18 procent,
vilket var 7 procentenheter bättre än generalindex.

* Stämman beslöt att höja utdelningen med 20 procent till 4:50 kronor per ak-
tie. KVB-räntan blev därmed 5:18 kronor. Avstämningsdag för utdelningen fast-
ställdes till den 26 april, varför utdelningen och KVB-räntan beräknas utbeta-
las genom VPC den 3 maj.

* Till styrelseledamöter omvaldes Bo Rydin (ordförande), Inga-Britt Ahlenius,
Carl-Erik Feinsilber, Tom Hedelius (vice ordförande), Lennart Nilsson, Clas
Reuterskiöld (verkställande direktör) och Björn Wolrath.

* Till revisor valdes registrerade revisionsbolaget Öhrlings Coopers & Lybrand
AB för tiden till och med ordinarie bolagsstämma år 2002.

VD, Clas Reuterskiölds anförande vid Industrivärdens bolagsstämma

Ärade aktieägare och innehavare av konvertibla vinstandelsbevis i Industrivär-
den, mina damer och herrar!

Det är med stor tillfredsställelse jag konstaterar att intresset för Industri-
värden ökat kraftigt under de senaste åren. Således uppgår antalet aktie- och
KVB-ägare till nära 30.000 idag att jämföras med cirka 23.000 för fem år se-
dan. Jag tar den glädjande utvecklingen som ett tecken på; att våra medvetna
ansträngningar att genom regelbundna presentationer och andra åtgärder göra
Industrivärden bättre känt har burit frukt. Vi kommer självfallet att hålla
hög aktivitet på vår information och investor relationverksamhet även i fram-
tiden. Ett mål i detta sammanhang är, att ytterligare öka antalet aktieägare
och då särskilt det utländska ägandet.


Industrivärdens erbjudande till placerare är, att tillhandahålla en professio-
nell förvaltning av en aktieportfölj där placeraren överlåter till Industri-
värden att självt välja vilka aktier man skall äga och hur ägandet skall utöv-
as. Förvaltningen sker till en kostnad som är mindre än 0,2 procent av det
förvaltade kapitalet. Detta måste i jämförelse med de flesta andra förvaltare
anses vara en låg kostnad samtidigt som vi - enligt min mening - har alla de
resurser och den kompetens som krävs för att utöva en effektiv förvaltning.

Med hänsyn till den tjänst vi erbjuder är naturliga ägare av Industrivärdenak-
tier placerare utan egen förvaltningsfunktion och som samtidigt önskar en
riskfördelad placering. Exempel på sådan investerare är stiftelser, olika ty-
per av fonder och mer eller mindre förmögna privatpersoner. Likväl har vi
glädjen att se, att en stor del av aktierna i Industrivärden ägs av stora in-
stitutioner med egna fullt utbyggda analys- och förvaltningsresurser.

Vår förvaltning karaktäriseras av kontinuerlig analys av befintliga och poten-
tiella innehav. En målsättning i vår förvaltning är vidare att som aktiv ägare
tillföra portföljbolagen såväl industriell som finansiell kompetens. Vi vill
genom styrelserepresentation vara med och påverka utveckling och värdetillväxt
i de bolag i vilka vi gjort större investeringar. Vårt arbetssätt kräver lång-
siktighet. Vi kan således inte i likhet med många andra investerare "rösta med
fötterna" eftersom vi då skulle förlora vår möjlighet till inflytande.

Vad menar vi då med att vara aktiva ägare? Frågan har flera varandra komplet-
terande svar. En viktig roll som aktiv ägare är att bidra till effektiv re-
sursallokering. Detta innebär beredskap att bistå med kapital när detta är be-
fogat. Lika viktigt är att tillse att bolaget inte binder mer kapital än vad
som är nödvändigt för verksamheten då överföring av kapital bör ske till ak-
tieägarna. Exempel på detta är SSAB, Skanska och nu senast AGA.

En annan grundläggande uppgift är att ställa krav på företagsledningen beträf-
fande bolagets resultat och utveckling i övrigt. Att ställa krav kan låta pas-
sivt snarare än aktivt. Så är dock alls inte fallet. Det är ofta en otacksam
uppgift men samtidigt är min entydiga erfarenhet att inget resultat kommer av
sig självt. Ett tydligt ställt krav medför att varje företagsledning gör en
extra ansträngning för att nå ett uppställt mål vare sig detta har uttryckts i
kvantitativa eller kvalitativa termer. Det gäller med andra ord att ständigt
se till att aktiviteten är hög inom bolagen och att värden skapas, som kommer
Industrivärdens aktieägare till del.

Jag har vid flera tidigare tillfällen betonat, att en styrelse är ett arbets-
lag till gagn för ett bolags alla aktieägare. Det är därför inte möjligt att
koppla en viss åtgärd till vad en enskild styrelseledamot uträttat. När något
sker inom ett portföljbolag kan således inte vi gå ut och meddela detta och
därmed ge omvärlden exempel på den aktivitet som ständigt råder inom Industri-
värden. Trots detta törs jag påstå att styrelseledamöter med anknytning till
Industrivärden spelat en avgörande roll i ett stort antal frågor som varit
värdehöjande inom de bolag där vi är stora aktieägare.

Jag påpekade nyss, att långsiktighet är en förutsättning för trovärdighet som
aktiv ägare. Detta innebär dock inte, att vi aldrig kan gå ur en placering.
Ett färskt exempel på att vi gjort detta är försäljningen av vårt innehav i
PLM. Som jag påpekar i årsredovisningen var en viktig bakgrund till försälj-
ningen förändrade marknadsförutsättningar för PLM:s produkter. PLM:s företags-
ledning utförde ett utomordentligt arbete och bolaget redovisade ett efter om-
ständigheterna tillfredsställande resultat. Däremot var konkurrenterna och
marknaden i övrigt ännu inte mogna för att aktivt deltaga i en nödvändig om-
strukturering av den europeiska marknaden för glasförpackningar. Till detta
kom det senaste årets händelseutveckling i Ryssland med kraftigt försämrade
ekonomiska och marknadsmässiga förutsättningar för den nyuppförda burkfabriken
utanför Moskva. Detta gav oss sammantaget anledning till oro för PLM:s resul-
tatutveckling för de närmast kommande åren. Därmed skulle varken Industrivär-
den eller övriga ägare få en konkurrenskraftig avkastning på investerat kapi-
tal. Detta var skälet till vår försäljning av aktierna i PLM och vårt krav att
köparen samtidigt skulle lämna övriga aktieägare möjlighet att överlåta sina
aktier till samma villkor.


Det ligger i sakens natur, att ett investmentbolag med långsiktig investe-
ringshorisont och ambitioner att vara en aktiv ägare inte varje månad kan pre-
sentera en större affärstransaktion. Försäljningen av PLM-aktierna var trots
detta en i en lång rad av transaktioner under den senaste femårsperioden. Hä-
rav följer att våra tillgångar idag har en helt annan sammansättning än 1994.

Då bestod nära hälften av marknadsvärdet på våra tillgångar av aktier i dot-
terbolag mot knappt tio procent idag. Således har under perioden de tidigare
dotterbolagen Mont Blanc, Elitfönster och Thorsman/Wibe inom Inductusgruppen
samt fastighetsbolaget Fundament avyttrats med goda realisationsvinster som
följd. Detsamma gäller avyttringen av PLM, som skedde i tre steg; först börs-
notering med företrädesrätt för våra egna aktieägare, därefter en s.k. secon-
dary placement och till sist den tidigare nämnda försäljningen under 1998.

Även inom börsportföljen har väsentliga förändringar skett under den senaste
femårsperioden bland annat genom att från nämnda försäljningar frigjort kapi-
tal kunnat omplaceras i börsnoterade aktier.

Börsportföljen bestod 1993 av sju innehav: AGA, Ericsson, Euroc, SCA, Handels-
banken, Skanska och Ferro. Härutöver ingick optioner i SSAB. Portföljen hade
ett marknadsvärde på 10 miljarder kronor.

Dagens portfölj är mer än tre gånger så stor och innehåller aktier i knappt
tjugo bolag. Aktierna i Euroc och Ferro har sålts och ett antal nya aktier har
tillkommit. Optionerna i SSAB är utnyttjade och Industrivärden har härigenom
blivit en av bolagets huvudägare. Innehavet i Skanska har fördubblats och In-
dustrivärden har påtagit sig rollen som pådrivande ägare bland annat avseende
genomförandet av den pågående omstruktureringen av bolaget.

Ett nytt stort innehav har tillkommit genom förvärvet av aktier i Sandvik.
Härtill kommer att uppbyggnad skett av en vad vi kallar medelfristig portfölj
med ett värde på mellan tre och fyra miljarder kronor eller cirka tio procent
av våra totala tillgångar. De mest betydande innehaven är Skandia - där vi
idag är en av de tre största ägarna - samt Pfizer som representerar den snabb-
växande läkemedelsbranschen. Såväl Skandia som Pfizer är bra exempel på vår
analys- och förvaltningskompetens. Köpen i Skandia påbörjades 1996. Hittills
har cirka 800 Mkr investerats medan dagsvärdet uppgår till cirka 2,7 miljarder
kronor, en värdetillväxt på nära två miljarder. Köpen av Pfizer - som började
för ganska precis ett år sedan - har hittills uppgått till cirka 500 Mkr och
givit en god värdetillväxt.

De genomförda förändringarna av vår tillgångsmassa har skett efter en genom-
tänkt plan och sedan noggrann utvärdering skett inför varje affärsbeslut.

Även om antalet företag, i vilka vi är aktieägare, har ökat är en central del
av vår strategi, att vår portfölj skall koncentreras till ett begränsat antal
bolag. Detta är en väsentlig förutsättning för att vi på ett tillfredsställan-
de sätt skall kunna utöva vår roll som aktiv ägare men även ett krav för att
vi kontinuerligt skall kunna följa upp och skärskåda de olika innehaven. En
annan och för aktiemarknaden positiv konsekvens av vår koncentrationsstrategi
- som gäller såväl för börsportföljen som för den helägda rörelsen - är att
det för våra nuvarande men även för potentiella aktieägare blir enklare att
analysera Industrivärdenaktien.

Utöver nämnda transaktioner har ett stort antal mindre affärer genomförts och
ett ännu större antal analyserats och övervägts utan att genomföras. En finan-
siell placerare som Industrivärden utvärderar ständigt egna affärsförslag och
propåer från utomstående. Det ligger i sakens natur att sådan utvärdering mås-
te ske med sekretess. Om så inte sker upphör snabbt det externa flödet av idé-
er. Det är mot denna bakgrund vi slagit fast som vår policy, att mellan norma-
la rapporttillfällen aldrig besvara frågor om eller eljest kommentera affärer,
vare sig de genomförts eller inte, eller till och med endast existerar i sin-
nevärlden. Självfallet ges dock information om börsens eller annat regelsystem
så kräver, till exempel vid upp- eller nedflaggning. Att välja en modell, som
innebär att vi uttalar oss i vissa fall men inte i andra skulle snabbt leda
till att vi inte skulle kunna garantera mot affärspartner utlovad sekretess
samtidigt som vår trovärdighet mot media snabbt skulle riskera att urholkas.


Den tillämpade policyn har respekterats av marknad och journalister och funge-
rat väl. För en dryg månad sedan orsakade den emellertid ett bekymmer ur in-
formationssynpunkt. Bakgrunden var, att vi av Wallander och Hedelius stiftelse
erhöll ett erbjudande om att förvärva 2,66 miljoner A-aktier i Ericsson. Den
erhållna propån övervägdes noggrant bland annat med hänsyn till att Ericsson å
ena sidan vägde mycket tungt i vår portfölj, å andra sidan aktiens värdering
och karaktär av tillväxtaktie. Vårt svar efter moget övervägande blev att vi
önskade förvärva de erbjudna aktierna. Köpet skedde till gällande börskurs
utan premie och som en direktaffär utan transaktionskostnader. Köpeskillingen
uppgick till totalt 572 Mkr och finansierades till del genom försäljning av B-
aktier i Ericsson. Beslutet fattades av företagsledningen inom de placerings-
ramar som fastställts av styrelsen.

Jag vill betona, att affären baserades på strikt affärsmässiga grunder och ef-
ter samma kriterier som alla andra transaktioner, det vill säga att den skulle
bidra till målsättningen att våra tillgångsvärden skall utvecklas bättre än
börsen i genomsnitt. Något annat vore för mig och företagsledningen i övrigt
helt främmande inte minst av det skälet att vi själva - efter våra respektive
personliga förhållanden - är stora ägare av aktier och optioner i Industrivär-
den liksom att utfallet av vårt bonusprogram är avhängigt Industrivärdensakti-
ens avkastning.

Vår rapport för första kvartalet är klar att distribueras den 4 maj. Jag kan
emellertid redan idag meddela att 1999 har börjat på ett hyggligt sätt för In-
dustrivärden. Börsportföljens värdetillväxt under perioden 1 januari till och
med den 19 april uppgick till 12 procent att jämföras med 11 procent för gene-
ralindex.

Även den egna aktien har utvecklats väl - en uppgång per den 19 april på 18
procent vilket är 7 procentenheter bättre än index. Därmed har vi ännu en gång
en utveckling som mycket väl hävdar sig mot övriga investmentbolag.

Med åren har jag lärt mig, att det är mycket vanskligt att ge prognoser inte
bara beträffande vädret utan i minst lika hög grad när det gäller börskurser.
Trots detta törs jag se optimistiskt på Industrivärdens och Industrivärdenak-
tiens framtid och jag gör det i vetskapen om den höga kvalitet som gäller för
våra noterade såväl som onoterade innehav.

Clas Reuterskiöld

En delårsrapport för perioden januari-mars publiceras den 4 maj 1999.

Stockholm den 21 april 1999

AB INDUSTRIVÄRDEN (publ.)

------------------------------------------------------------
Mer information finns att få på http://www.bit.se
Följande filer finns att ladda ned:
http://www.bit.se/bitonline/1999/04/21/19990421BIT00440/bit0001.doc
http://www.bit.se/bitonline/1999/04/21/19990421BIT00440/bit0002.pdf

04210044.htm